Är nog lite av en kärleks sucker

Men va fan, jag vill intala mig att jag hatar alla hjärtansdag, men fan, de gånger jag har blivit uppvaktad så har jag ju blivit så lycklig.
Har ett minne från dagen som jag aldrig kommer glömma, men jag kommer nog inte heller dela med mig av det. För det är mitt. Mitt fina underbara minne. jag ler när jag tänker på det, får nästan tårar. Jag minns att jag fick glädjetårar då, och blev typ arg för jag blev så överraskad. Det är fint när smågrejer kan göra en så lycklig.
men jag hatar ju faktiskt den här dagen, känns så jäva nödig. Köp dag, tjäna pengar. Röv.

I övrigt så känns det töntigt att sakna kärlek och närhet just denna dagen, dock saknar jag ju det för det mesta. Jag har ju inte haft en förhållande på jävligt länge, och snart så tror jag nog att min lista på saker att göra innan jag blir vuxen är klar. Så vad?

När jag är färdig med utbildningen är jag lite sugen på att köpa hus, eller iaf lägenhet. Det om nåt är väl vuxenpoäng??
jag har redan haft 3 nya bilar, och är inne på min 2a begagnade. Jag avverkar dem som trosor :-P
Jag har fast jobb, vill starta eget, vill ha en jävligt schysst bil när jag tjänar pengar igen (ovuxet, ok). Jag har en jävligt najs hobby, äntligenhar jag liksom hittat en seriös hobby. I ofs så är ju hundarna också en stor del av mitt liv, men en hobby kan väl få ta en så stor del..?

Men det som saknas nu är ju bara en karl. Dock vill jag helst inte bli kär i någån häruppe, och jag känner mig så... Även fast jag saknar kärlek, så känner jag mig lite färdig med det.. Varför vet jag inte. Känner mig bränd, fortfarande lite kär i exet, men fan... Hm.
jag är ändå så öppen för allt nytt. vill välkomna allt nytt och fräscht in i mitt liv. Allt som kan vara bra för mig är välkommet.
Och det bästa är väl att jag bestämt mig för att inte, aldrig på riktigt återvända till Järna förrän jag har just familj och barn?
Men varför ens då?

Får se hur allting stakar ut sig, men just för tillfället så känner jag mig så himla kärlekskrank som jag bara är så anti och skeptisk.
Funderar fan på att skaffa en till hund för att fylla tomrummet. men ska jag göra det varje gång, så kommer jag ju ha helt sjukt mycket djur till slut! :-P

Men men jaja... Jag ska ta mig samman.
Vad säger att han jag träffar häruppe behöver vara norrlänning?? Kan ju vara nån handsome stockholmare som pluggar till läkare, eller nåt annat viktigt... Lite tråkigt låter ju det, han kan få plugga nåt annat. Huvudsaken är bara den att han skall flytta hem så småningom....

God natt. och glad jäävla alla jävla hjärtansdag!